Tre möten är inplanerade denna vecka. Ett innebar ett hårt armband och siffror som visar tryck. Ett annat skedde med en VD på ett café. Det första gick toppen bra, det andra lite mindre. Om man bortser från att jag ett antal tillfällen satt och tänkte "vad tusan sa jag?" så var situationen redan från början ett nedslag. När jag skickar mitt CV till en person som hör av sig och ber om ett möte, då förväntar jag mig inte ett försök att värva mig till att testa hudprodukter, som jag sedan ska försöka få mina kompisar att köpa. Det är nästan ett utnyttjande av maktposition, hade hen varit mer rak om syftet med mötet och även när vi satt där med kaffekopparna, då hade de varit mer okej. Men i sammanhanget var det inte förrän jag vandrade därifrån som jag insåg kärnan i vad vi diskuterat. Så ja, ännu ett stopp vid en återvändsgränd. Det tredje mötet finns fortfarande kvar, dock avslöjar ordet "möte" redan ett faktum, det är inte heller någon arbetsintervju. Efter gårdagens erfarenhet förväntar jag mig nästan att de ska be mig sälja kakor från scouterna!