Man ska inte svara när luren ringer sent på kvällen. Idag fick vi reda på att faster gått bort (egentligen "gammelfaster" men så gammal var hon inte). Jag träffade henne senast i somras då hon bjöd på hennes goda blåbärsmuffins och berättade om den nya (och första) datorn hon köpt. Hennes bil var den första jag åkte i där man kunde låsa bilen med dosa. Vi åkte ofta ut i skogen och plockade bär. Däremot var hon också vääldigt åskrädd. När oväder var på väg brukade vi gå upp tll fönstret på övervåningen hos mormor, och kika på M som sprang ut ur sitt hus och satte sig i bilen. Det var just den taktiken jag också ville ha med åskan när jag var liten, antagligen tack vare M. Tyvärr tyckte inte päronen detsamma.