Nu är jag hemma igen! Känns ovanligt skönt! Det blev ingen operation, istället massa undersökningar och en störtskur av fyra olika antibiotika! Som kommer pågå under ungefär tre månader. Känslan av att vara inlagd på sjukhus? Helskumt! Kändes väldigt overkligt. Dessutom var allt helt snurrigt! Bara den detaljen att avdelning 14 ligger på våning 12? Hm, glömde fråga om den saken. Sen var personalens kommunikationen kanske inte helt 100.. En sa en sak, den andra sa något annat. Jag fanns med på operationsschemat, skulle få lokal bedövning (alltså slippa fasta, jiho!) Men personalen vid frukosten trodde jag skulle fasta och kom därför inte och sa till när det var dags. Tur att man är en hungrig och tarv typ, som själv vandrade iväg till matsalen.! När jag väl fick träffa den kända "professorn", handlade det första jag frågade om operationen. Eftersom jag fick direkt svar att det inte blir någon operation tycker man att jag kunde fått reda på det tidigare, innan operationskläderna lagts på min säng och innan jag duschat med antibakterie-krämen!

 

Men det var skönt att höra i alla fall. Professorn verkade helt okej, tog foto på ögat och förklarade och visade på bilderna. Och så såg han till att jag inte gick därifrån innan jag förstod behandlingen han skrivit ner. Dessutom det bästa - man kan läsa vad han skriver! Det hör ju inte till vanligheten i doktornsvärlden ;) I all fall inte i min. Däremot skulle han fixa något med proverna han tagit och bad mig vänta på mitt rum. Jag väntade en kvart, packade och bytte om, innan jag letade upp en sjuksyrra. Hon sa att hon hade pratat med honom, innan han gick!! Hallå? Här skickas man till rummet som en barnunge och sen glöms man bort? Tänk om jag inte hade gått iväg och frågat! Det var mest för att de två tanterna i mitt rum satt tysta och glodde på mig så mycket.

 

Den sista dryga saken (för idag) är det här med att sova. Jag fick lyxen att ha en rum med tre sängar för mig själv (första dagen iaf) Men var väldigt svårt att somna. Släckte ner vid klockan 22, hade nästan somnat när nattpersonalen stormade in vid 23 och hälsade "vi ska inte störa, ville bara se ett ansikte på namnet" Ursäkta men ni stör redan. Nytt besök blev det klockan 05.20, då sjuksköterskan kom in och frågade hur jag sovit och sa att du behöver absolut inte vakna till än. Nähä men varför hälsa på så tidigt? Jag somnade aldrig om.

 

Okej nu blev det här ett jättelångt inlägg! Men jag har precis kommit innanför dörren hemma och har ingen att prata med! Här kan jag iaf låtsas att jag har massor av lyssnare  ;) Puss på er!